Kronisk njursjukdom hos katt
Kronisk njursjukdom är ett tillstånd som innebär att njurarna drabbas av långvarig skada. Även om tillståndet i början inte behöver medföra några allvarligare besvär kommer njurarna gradvis att bli sämre och sämre. Så småningom slutar de fungera vilket bland annat innebär att kroppen inte kan göra sig av med slaggprodukter.
Njurskador går vanligtvis inte tillbaka utan njurfunktionen kommer gradvis under en längre tid att bli sämre. De kliniska symptomen visar sig normalt när mellan 66 och 75 % av njurfunktionen har försvunnit.
Kronisk njursjukdom är vanligast hos äldre katter och drabbar upp till 80 % av alla seniora djur (11 år och äldre).
Vad gör njurarna?
Även om njurarna fyller en livsviktig funktion genom att filtrera blodet och rensa bort gifter och slaggprodukter genom urinen har de också flera andra viktiga roller, bland annat följande:
- Reglera vattenbalansen genom att koncentrera eller späda ut urinen
- Reglera saltbalansen (elektrolyter) och blodets pH-värde
- Hjälpa till att hålla blodtrycket på en normal nivå
- Producera viktiga hormoner.
Med så många och viktiga uppgifter är det lätt att förstå varför njursjukdom har så stor påverkan på många kroppsfunktioner och ger så varierande symptom.
Vad är symptomen på kronisk njursjukdom hos katter?
När njurfunktionen är nedsatt på grund av kronisk sjukdom kan njurarna inte längre se till att urinen har rätt koncentration. Det innebär att kattens urin blir mer utspädd (vanligtvis kissar den dessutom oftare) och katten kompenserar för vätskeförlusten genom att dricka mer.
När sjukdomen förvärras kan du också märka att katten
- har dålig aptit och går ner i vikt
- är svag och orkeslös
- kräks
- har ovårdad päls
- har dålig andedräkt och munsår.
Högt blodtryck, blodbrist och rubbningar i saltbalansen är andra vanliga konsekvenser av kronisk njursjukdom som kan upptäckas genom särskilda tester.
Varför drabbas katter av kronisk njursjukdom?
Den eller de underliggande orsakerna till kronisk njursjukdom är vanligtvis okända. Katter är särskilt mottagliga för sjukdomen och i många fall tror man att flera olika faktorer successivt orsakar skada på njurarna över tid. När katten väl diagnostiseras med kronisk njursjukdom kan den ursprungliga orsaken dock ha försvunnit för länge sedan och fibrös vävnad och ärrbildning är de enda spåren från tidigare skador i njuren.
Hos vissa katter kan den kroniska njursjukdomen ha orsakats av en annan specifik, identifierbar sjukdom eller händelse, till exempel
- stopp i urinvägarna
- förgiftning (av exempelvis frostskyddsmedel, glykol)
- njurcancer
- infektioner i njurarna
- polycystisk njursjukdom (cystor i njurarna, vanligtvis en ärftlig sjukdom).
Vilka katter riskerar att drabbas av kronisk njursjukdom?
På grund av den kroniska njursjukdomens typiska karaktär löper katter över 7 år större risk att utveckla sjukdom än yngre katter.
Vissa andra sjukdomar kan också öka risken för kronisk njursjukdom eftersom de kan orsaka skador på njurarna eller påverka njurarnas funktion. Vissa hjärtproblem och hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) kan till exempel orsaka njurskador. Eftersom polycystisk njursjukdom vanligtvis är ärftlig löper raser som riskerar att drabbas av denna sjukdom (bland annat perser och perserrelaterade raser) även större risk att utveckla kronisk njursjukdom.
Hur diagnostiseras kronisk njursjukdom?
Veterinären använder oftast en kombination av blod- och urinprov för att ställa diagnosen kronisk njursjukdom. Med blodprov kan man upptäcka förhöjda nivåer av vissa ämnen som njurarna utsöndrar (bland annat nedbrytningsprodukter från muskler (kreatinin), urinämne (urea) och s k SDMA) samtidigt som ett urinprov kanske visar på onormalt låg koncentration av urinen.
Kronisk njursjukdom kan ibland upptäckas av en slump vid ett rutinbesök men oftast diagnostiseras den inte förrän i senare skeden när symptomen redan har börjat visa sig.
När diagnosen väl har ställts rekommenderas normalt andra tester, bland annat blodtrycksmätning, undersökning av urinens proteinhalt och eventuellt bilddiagnostik (undersökning av njurarna med ultraljud eller röntgen) eller tester för infektionssjukdomar för att försöka fastställa möjliga orsaker, komplikationer, prognos och behandlingsalternativ.
Hur ser förloppet ut vid kronisk njursjukdom?
A Efter diagnos vill veterinären vanligtvis ta ytterligare blodprov (och eventuellt urinprov) och mäta kattens blodtryck för att få en tydligare bild av hur långt framskriden sjukdomen är och vilka eventuella komplikationer som finns.
Kronisk njursjukdom delas in i fyra stadier – det första stadiet är det minst allvarliga och det 4:e stadiet är det mest framskridna. Stadieindelningen baseras på resultaten av blodprov och delstadier kan definieras baserat på andra resultat, till exempel blodtryck och proteinhalt i urinen.
Genom en sådan stadieindelning får veterinären en bättre uppfattning om sjukdomens utbredning och kan rekommendera en lämplig behandlingsplan. Den här informationen gör det också betydligt lättare att övervaka kattens behandling och utveckling.
Behandling vid kronisk njursjukdom
Tyvärr kan kronisk njursjukdom mycket sällan botas och njurfunktionen fortsätter ofta att försämras med tiden (även om det inte alltid är fallet). Behandlingen syftar till att bromsa utvecklingen så mycket som möjligt och upprätthålla kattens livskvalitet i möjligaste mån.
Katter med kronisk njursjukdom behandlas ofta med en kombination av följande:
- Särskilt medicinskt njurfoder som endast finns på veterinärkliniker och som kan spela en avgörande roll för njurarnas funktion
- Se till att katten får i sig tillräckligt med vätska och inte blir uttorkad
- Specialbehandlingar för hantering av olika komplikationer, till exempel reglering av blodtryck och blodbrist
- Mer intensiv behandling kan bli nödvändig allteftersom sjukdomen utvecklas
Efter en tid behöver kattens behandling justeras. Regelbundna kontroller är en mycket viktig del i behandlingen av kronisk njursjukdom. Hur ofta man måste gå till veterinären varierar beroende på sjukdomsstadie och hur katten svarar på behandlingen.